En.. tisdag

Först, lite bilder. Sedan lite gagg, så hoppas jag kunna avsluta med en dans med färger.

tis-hoj11
Statoilmacken i Nora. En kaffe och en korv med bröd. Skickade upp denna via Twitter också.

tis-hoj2
Någon mil norr om Nora, den hemliga vägen till Lindesberg, med den där enormt jävla branta backen så man inte tror det är sant. Varningsskyltar och allt. Här bakom ser man bara förspelet till det som komma skall efter svängen därborta. Ha-ha-ha. Det är sjukt brant uppför (eller nerför), nu uppför.
Och, det ska väl sägas, att här, bara några mil norr om Örebro så ligger isen på sjöarna och snön är kvar i skogarna, det är ”jussom” inte varmt inte. Men jag tog det här fotot, utanför den gamla kyrkan, precis där i svängen, innan jag gav mig upp, för full gas, och kände att maskinen är människans bästa vän.

tis-hoj3
Statoil i Lindesberg. Kallt, mycket kallare än på andra sidan vildmarken i Nora. Blev mössa innanför hjälmen, plastpåse på bröstet under jackan, och en kaffe som förstärkning (extra sjal och handskar redan i Nora), innan jag drog hemåt igen, dryga 3-4 mil. Och, nu, idag, för första gången någonsin så åkte jag i 100 knyck-fart! He-he, inte 90 eller 110, utan nu var det 100 (nya fartgränser). Kändes mäkta lurigt. Men en bra fart var det om än mina fötter höll på att förlora sin känsel i kängorna. Vind och kyla är inget hott, speciellt inte i tidig april när solen håller på att gå ner. Det är ingen lek, det är helt jävla galet.

tis-hoj4
Körde upp utanför Stora Hotellet i Örebro och Biskops. Parkerade stelt utanför (säkert olagligt, skit samma) och stegade in och tog en kaffe (de bjöd mig på detta). Kände mig som en cowboy som stannat till för en whiskey. Men oj vad jag behövde det varma kaffet, den tredje på denna 10-milatur.
Sedan hem.

Nu, innan jag skrev ovanstående så ser jag en av mina hjältar på ett obskyrt amerikanskt snack-program. Steve Wozniak, han som är god för någon miljard, men var ingenjören bakom Apple där i Steve Jobs föräldrars garage. Jobs var affärsmannen, visionären, Wozniak var han som byggde ihop prylarna. De var polare.

Nu har han varit med i amerikanska Let´s Dance, och där satt han med en Playboy-brud som varit ihop med Hugh. Jag slet fram mobilen. Det var lurigt på något sätt. Han har ju varit väck från offentligheten sedan han la av på Apple av fri vilja. Vilken kille, man kan söka på tuben och se honom dansa också. Men det där är en kille som påverkat mig, och oss alla, rätt mycket:

En grej, det här är hemsk, men fick ett, vad jag vet, lyckligt slut, måste bara berätta… ahhh….

När jag åkte ut från Nora, det ligger villor på bägge sidorna. Sådana där villor som barnfamiljer har köpt, eller äldre människor bor i. Jag kör mina 50 km i timman som man får, inte mer, jag har inte bråttom. Och när jag kör där så ser jag, framför mig, till höger, liksom i ögonvrån, en liten flicka i lila jacka, kanske 8 år gammal lyckligt ansikte, långt hår, halvspringa mot grinden och trottoaren och därmed vägen där jag färdades. Om vi säger att det var 15-20 meter framför mig jag uppfattade detta. Och när man åker i 50 snackar vi sekunder….
Jag ser något grått också, framför henne, det tar någon sekund för mig att förstå att hon jagar en liten grå kattunge, och hon gör det utan att se något annat än denna lilla kissemisse som flyr från henne, en meter från grinden, två meter från vägen, i riktning den öppna grinden och vägen. Och där kommer jag, säkert hundra kilo baron på en 350 kilo tung fethoj, i 50. Fy fan!
Jag får ordning på fot och högerhand, börjar bromsa. Men, alltså, måste säga en sak först här. Att tvärbromsa är fel. Det gör jag aldrig. Om man tokbromsar så går allt åt helvete och det kan bli mycket värre av det hela. Nej, jag gör som man ska. Styr framåt, bromsar så mycket jag kan med fot och handbroms för att få stopp på mig, men utan att förlora kontrollen. Vi snackar sekunder här, ingen tid för överläggningar med hjärnan.

Den gråa katten springer ut på trottoaren, ner på vägen, framför mig, den zig-zaggar, mot mig, längs med mitt framhjul. Flickan kommer efter men lyckas stanna på trottoaren (TACK GODE GUD FÖR DET!). Hon var liten, hon var inne i sitt, men hon hörde till slut mitt brummande.
Men katten, ja, jävlars, katten sprang dels brevid mitt feta framdäck, dels mot det (vi snackar mikrosekunder här, innan jag fick stopp på mig) och precis när jag liksom rullade i gångtakt så hoppade katten på framdäcket, studsade ifrån och sprang iväg, till andra sidan gatan och försvann i en annan trädgård.
Jag stannade. Såg katten löpa, den verkade frisk. Vände mig om. Där stod den lilla flickan och hade mobiltelefonen mot örat, och när jag vände mig om så sprang hon iväg in i sin trädgård igen. Hon var nog chockad. Kanske var hon rädd för mig, kanske trodde hon att jag kapat katten.
Så jag åkte vidare. Ingen skada skedd. Men så nära, så jävla nära. Barn och djur och idioter och vanligt folk som har tankarna på annat håll. Att vara en trafikant, en som åker i trafiken, det är ett jävla ansvar. Man måste vara beredd på allt.
Men det där satt ju i skallen på mig, gör det fortfarande. Tänk om jag åkt långsammare/snabbare, eller kommit tre sekunder senare, eller…

Efter gårdagens danscyberdagbokstolkning, nu dags för färger, oredigerat, en manlig tagning bara, omtagningar är för fjölisar:

Vet att jag borde en massa. Må jag komma mig för. Någon gång.
Som det är nu, bara att gilla läget, digga så mycket det går, göra det bästa av allt. Goda tankar.

Jo, gaggade med Häcken via telefonen, han är nu hemma och kurerar sig och är på bättringsvägen. Operationen sög bongo (smärta och sådant). Han kan både tala och skämta och garva nu. Hell Häcko!

Gnulp!

(Rätt kul, jag kan ju faktiskt skriva lite skit om Strega här, kommer jag att tänka på nu, eftersom han inte orkar läsa allt jag skriver, vilket han faktiskt medgett, okej, då kör jag:

En story om Strega i verkliga livet:

Strega var hos doktorn på hälsoundersökning. Läkaren undersökte och testade och tryckte och klämde.
Så sa läkaren:

”-Jag är ledsen, men ni måste faktiskt sluta onanera!”

”-Va? Varför då, vad är det för fel?”

”-Annars kan jag inte fortsätta undersökningen!”

——-

Rocka ballefjong!

/Baron

Annonser

9 Responses to En.. tisdag

  1. Henke skriver:

    En färgstark dans den här gången Barro. Det blir bara bättre och bättre.

  2. Herr Konkelbär skriver:

    Han var så läcker! Kunde inte låta bli…….

  3. våfflo skriver:

    Hurra för Häcko som blivit opererad! Nu kan det bara bli bättre, och det med skotsk whisky också.

  4. baronen skriver:

    Häcko: Ja, med träning så kommer man långt. Snart blir det uppåtskutt med snurrning.

    Herr K: He-he-he!

    Wåfflo: Precis, grabben repar sig och kan snart gurgla whiskey där ner i Skottland.

  5. Stoffe skriver:

    Häcken på tillfrisknande och beredd att dra en vals! Låter gott?

  6. Henke skriver:

    Jo. Snart kan jag både dricka whiskey och äta haggis, friterade pizzor och kiltar.

  7. Herr Konkelbär skriver:

    Vad jag förstår ligger Whiskey och Haggis högt på
    önskelistan när du fyller år!

  8. Herr Konkelbär skriver:

    Vad jag förstår ligger Whiskey och Haggis högt på
    önskelistan när du fyller år

  9. Stoffe skriver:

    Röka säckpipa och spana efter sjöodjur oxå???

    Krya på Dig, Gamle!!! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: