Jag vet inte

Ingen aning.
Syftet.
Vad är syftet?

Vad är anledningen?

Varför hålla på? Varför?

Trött på samma. Trött.

Visst, jobbar, sköter det, rätt bra. Kommer hem. Sover eller lagar mat. Går till lokal och får vuxenkontakter. Snackar skit med folk. Kommer hem. Glor, kollar skärmen. Skriver, lägger ut. Sover, går till jobbet. Går hem, Rundgång.

Villa- och radhusmänniskor fattar inte, och kan bli ett hot.

——————

Lorrden ville att jag skulle komma och sätta mig med honom och hans två damer. Jag satt och slöade vid bardisken där på Biskops, det var rätt okej. Tänkte att jag gör väl det då.
Kom dit. Satte mig. En av kvinnorna sa att hennes son fanns på mitt jobb. Hejhå! Nej, jag tog inte den kroken. Vill inte veta, och det är tusentals.
Den andra, närmare mig, ville börja prata med mig. Jag ville inte prata, och så kände jag igen henne.

Nej, jag har inte gjort något med henne, men en snubbe som jag jobbade med på en reklambyrå har. Det är en alldeles speciell historia. En story jag verkligen skulle vilja berätta här och nu. Men nu då jag kör detta, denna blogg, offentligt, då kan jag inte skriva vad jag vill skriva längre. Ett gäng adaptrar är ju här, hur i helvete ska jag kunna skriva sanningen här då? De är inte torra bakom öronen. Det gäller förresten vuxna idioter också, som jag känner. Jag kan inte vara säker på alla. Bla-bla, till kompisar, bla-bla till den och den, och sedan vet vi hur moralismen funkar i den här stan, med kollegor och chefer. Jag orkar inte med det. Fy fan!

Inte berätta om luriga händelser med sex eller alkohol eller skumma prylar. Det går inte. Jag kan inte lägga det i händerna på småttingar längre. Törs inte. Jävla skitttttttttt! Peter Griffin-intelligens funkar inte att lägga hela sitt bloggnade i. Jag behöver mitt jobb för att fortsätta leva.

Nu kokar jag…. AWRghhhgghhhh!

———

Jag flyttade mig från bordet med Lorrden och de två damerna. Satt själv. Det var strax stängningsdags. Tände ett värmeljus vid bordet. Trivdes. Glodde, drack bira för mig själv, det ÄR OKEJ.
Biskops har ju öppet till två. Tyvärr fattar inte de som jobbar där att det betyder att man har allt på till dess. Nej, de städar, släcker, torkar, ställer upp stolar så allt är klart till två. Helt jävla otroligt. Helt jävla fy fan!
Diana, ihop med Roffe kommer förbi där jag sitter:

———-

Jag har det såsigt i tillvaron. Det är tråkigt. Det är. Blä.
Vad är syftet?
Vad är anledningen?
Vad är nyttan?
Varför denna idioti?
Håll ut, håll ut! Varför?

Jaja, jag ska hålla ut, men det är intressant att vara med på den här resan av idioti.

Fuk jo!

Fuk jo evrybådy!

Dra år helvete, svennar!

Rock!

/Baron

[Edit I: Efter att jag lagt ut detta sura inlägg så scrollade jag ner och kollade Peter Griffin och Family Guy-videorna i inlägget nedan, och nu känns det bra igen, jag kan inte sluta garva. Men, det jag skriver i detta inlägg gäller ändå.]

[Edit II. I natt är det tydligen exakt 65 år sedan USA och England bombade Dresden till stenåldern med brandbomber. Något som många, än i dag anser vara en helt onödig bombning, mest en hämnd. Rika kulturvärden förstördes förutom en massa liv. Dagens Nyheter skriver om det. Och jag, som är en stor fan av Kurt Vonneguth tänker på hans roman Slakthus 5, som handlar om just det, då han ju faktiskt var krigsfånge där då, men överlevde för att skriva den underbara boken.]

Annonser

6 Responses to Jag vet inte

  1. spawn skriver:

    ja,jag vet inte jag.
    inte vet jag.
    vet inte,jag.
    inte jag,vet.
    ja?
    jag,ja,inte …

  2. våfflo skriver:

    det låter trist… tråkigt nog så är man som bargäst inte värd mycket uppmärksamhet vid stängningsdags. Det ska stängas och det har högsta prioritet.

    Det får mej att minnas Gunnar, som hade baren ovanför Monaco, va hette den nu…? Det var efter att du flyttat från Västerås. Jo CLUB ASCOT!!! Där var det raka rör, när det var öppet så söp folk tills dom stöp och Gunnar serverade glatt. Det fanns bara kallvatten på toa, ingen glamour här inte. Spelades dansmusik, kändes som en fasad. När det sen var dags för stängning så förvandlades Gunnar till den värsta lägerkommendant och gormade och skrek att nu jävlar ska ni ut!!! Du där, opp med dej, ut ut UUUUT!!!

    Det var mitt favvoställe ett tag. Det var så ärligt… :0)

  3. våfflo skriver:

    Han hade också T-shirt att köpa, som det stod CLUB ASCOT på…

    så, been there, done that, bought a T-shirt!

  4. TomHell skriver:

    Bryt normerna!!!!

  5. baronen skriver:

    Spawn: Fint citat av Bill Örströms tidigare bönas gnyende. Vem fan vet?

    Wåfflan: Det är skittrist, men jag tror hon snappade. Fast det där är ju ledningens fel. Dra åt fanders bara, ett ljus som inte är tänt vid mitt bord, då tänder jag!
    Det där Ascots verkar ju ha varit ett fantastiskt ställe, he-he. Men de var konsekventa på ett elakt sätt, sådant kan man verkligen gilla, och utsätta sig för.
    Vill ha en sådan t-shirt.

    Tompo: Skit i traditionerna, bryt normerna, säg ”dra åt helvete” oftare till folk. Sluta vara artig i onödan. Yeah! Jag är på!

  6. Stoffe skriver:

    Vad är artig? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: