Hon var en sexgudinna i regnrock

Jag och polaren var ute en kväll i gamla Västerås. Ja, på den tiden, då, nästan före Majkel Jäckson, tidigt 80-tal måste det ha varit. En brud var intresserad av polaren (den bruden är kanon, jag gillar henne fortfarande, vi har viss kontakt, som vänner). Hennes kompis blev då intresserad av mig, de skulle väl ha varsin.
Vi åkte hem till mig alla fyra.
Jag pumpade på där i min säng medan polaren pumpade på där på golvet i mitt badrum. Plötsligt hörde vi en hård duns och skrik som inte var av njutning.
Jag och ”min” donna rusade upp och kollade. Där, på golvet på muggen, längs badkaret, låg de där andra två. Snubben hade kört henne på golvet och smackat upp sitt huvud rätt upp i skruven på handfatet i sitt jökande. Stort hål och mycket blod.
Det är sådant man aldrig glömmer. Jo, jag kommer också ihåg att han sa att ”det här får du aldrig säga till någon”, och det lovade jag ju.

Men det blir mer blod i min berättelse.
En tid senare får jag hem min nya bekantskap igen. Då visste jag att hon var gift och allt. Jag tyckte det var lite styggt av henne. Men jag kände mig inte stygg. Vafan… Alltså, jag var i min bästa ålder, bara att tuta på, snygga lite äldre kvinnor, kom igen, bara att köra… (äldre på den här tiden var högst fem år).

Vi pumpade på där i min säng och hade det härligt, och det var i och för sig mörkt och utan lyse men jag började reagera för så här jävla blöt hade jag aldrig gjort en kvinna tidigare. Så jävla bra loverboy var jag ju inte, he-he. Det var plasktvått i sängen plötsligt. Okej. Jag tände sänglampan. Och det, mina kära cybervänner var som att komma in i en vampyrfilm. Vi var blodiga från bröstet och neråt. Bägge skrek: -Ahhhhhh!
Så for vi ut i badrummet och duschade bort det hela, samtidigt som vi båda undrade över vad som hänt. Jag var övertygad om att jag fått hål på snorren, som ju inte innehåller ett ben, utan ett blodtryck, och att jag just då höll på att dö, att allt mitt blod pumpade ur mig. Ja, jag var svimfärdig.
Hon åkte hem med taxi. Vårt styggsex var kört för den kvällen.
Flera år senare så hajade jag att det inte var jag på något sätt. Men som ung och dum i huvudet och som jag alltid gjort, litandes på kvinnor, för de är ju goda och ljuger aldrig, trodde jag det var jag, för det hade hon ju sagt (obs, detta var flera år före AIDS-tiden, annars hade jag väl behövt akut-psyk).
Jag hade svårt med sex där ett tag efteråt. Stånd kunde ju betyda döden, eller förblödning åtminstone.

Någon tid senare blev jag bjuden på nyårsfest hos den här bönan som blött, och den första bönan (hon som fått en karl med blödande skalle i mitt badrum först i denna berättelse). Okej. Men vafan, skulle jag verkligen gå, ungarna och mannen var ju där?

”-Jodå, kom du bara, det är lugnt!”

Det där är något jag fått höra många gånger i livet. Jag har haft otroliga, fantastiska erotiska äventyr med otroligt vackra och trevliga kvinnor, som haft snubbar. Och snubbarna har alltid trott att jag varit den där ofarliga, ha-ha-ha. Ojojoj. (Obs, nu för  tiden lever jag i celibat).

Jag kom dit ganska sent. Barnen, som väl var i förskoleåldern då var rara. Hade aldrig sett dem tidigare. Satt i köket och korkade upp. De gaggade med mig. Så kom hennes man in där.

”-Jaha, och vem är du då?”

Han var höjdare på ett stort exportföretag, vistades mycket utomlands. Jag kände mig lite rädd, men spelade med.

”-Va? Jag? Jag är kompis med XXX och XXX!”

Han var trevlig, pratade med mig en sväng. Jag ville vara någon annanstans. Och hans och hennes ungar gillade mig. Till sist sa jag ju vad man säger då.

”-Ha-ha, vilka trevliga barn du har!”

Och då kom den. Helt oväntat. Argt, ilsket, som om han visste något:

”-DU SKA GE FAN I MINA BARN, DET RÄCKER SOM DET ÄR!”

Jag tystnade, han var nog tio år äldre än mig. Och större.

”-Eh, ok…”

Av detta kunde jag dra slutsatsen att han hade hajat vad jag och hans fruga hade för sig (brudar tror oftast att snubbar är dummare än de är, vilket är fel). Okej, skulle jag bli dödad nu då? Nej, han hade för fint jobb för det.
Jag ursäktade mig och gick till muggen (nej, det här är inte slut, det blir värre, ha-ha).
Det var fullt på toaletten, eller upptaget där.
Jag gick in i stora rummet där alla andra var, jag hade ju varit alldeles för länge i köket sedan jag kom in.
Massa muskelknuttar var där. Det var tydligen ett gäng brandmän där som de kände. De tyckte jag var något katten släpat in. Tog en bira, satt där, men sedan kände jag att jag ville slå en drill igen, i panik, eftersom det varit upptaget nyss.

Jag går till muggen. Det är fortfarande låst.
Jag knackar på.

”-Hallå, kom ut, jag fixar inte det här mycket längre!”

Så öppnas dörren. En brud därinne stirrar på mig, tar tag om min tröja, drar in mig, slänger ner mig på toan, och låser dörren bakom sig.

”-Eh, va? Alltså, jag…!”

”-Tyst!!”

”-Nä, jag behöver slå en drill, släpp ut mig om du inte är klar!”

”-Känner du igen mig?”

”-Nej, tyvärr!”

”-Jo, jag gav dig ett ”getöga” i helgen i kön till Monaco! Det måste du ha sett!”

”-Vafan är ”getöga”?

”-Det hajar du väl, jag är intresserad av dig!”

”-Jaha, ha-ha, nä, lägg av nu!”

Hon kom mot mig, tryckte sig mot mig och började tvångskyssa mig. Jag backade, vände på oss, så jag kom närmast dörren.

”-He-he, sluta nu!”

”-Nej, det tänker jag inte göra. Jag vill ha dig!”

”-Va? Hur då?”

”-Jag vill att du tar mig!”

Okej, jag är inlåst med en brud, hon såg inte för illa ut, men jag ville ju bara slå en drill.

”-Nej, lägg av nu!”

Bruden på muggen, drar ner sina brallor, trosor och ställer sig på knä på toaletten med bakdelen mot mig.

”-TA MIG! TA MIG!”

Vafan i helvete är det här frågan om. Jag hade verkligen ingen lust till detta, tvångssex, galen kvinna, fy fan, nä, nu jävlars…

”-Nej, jag vill inte, tack som frågar, men nu går jag ut härifrån!”

”-Om du går ut så skriker jag att du våldtar mig. Jag är ihop med en av brandsoldaterna, och då kan du nog hälsa hem när han och hans kompisar kommer!”

”-VA?”

”-Jag lovar. Kom nu, ta mig, knulla mig!”

”-Nej, jag vill inte!”

”-TA MIG!”

Det är nog därifrån jag lärt mig, tänker jag så här hundra år efteråt, jag lärde mig att allt inte är svart eller vitt, och att man kan hamna i vafansomhelst och inte ha en chans. Så damer idag som ”vet”  hur män och kvinnor är kan bara glömma det. Jag VET hur de gudomliga damerna kan vara. Och det är faninmej livsfarligt.

Så, nu handlade det om överlevnad. Om jag inte tog henne där skulle hon ropa våldtäkt. Om jag tog henne (och hon var på lyset) så skulle nog hennes muskelknuttesnubbe haja det ändå.

Då knackade det på dörren. Det var hennes kille.

”-Är du därinne?”

”-Ja, jag är här, gå in du, jag kommer snart!”

Och så gick han. Jag höll mig tyst. Hon vände på sig igen, började jucka…

”-Nu, sista chansen, ta mig, snart skriker jag!

Jag såg hela hennes fantastiska bakdel som vred sig mot mig på den trånga muggen. Alltså, naket arsle mot mig. Dörren bakom min rygg. Kalkylera. KALKYLERA!!!

Jag låste upp dörren snabbt som fanken, hon skrek, jag tryckte igen dörren. Såg en byrå utanför, lyckades få tag i den och drog den till dörren. Hon bankade som tusan (men de hade musik där så det hördes inte till festrummet).
Letade rätt på mina skor, men satte inte på mig dem. Sprang ut ur bostaden, i snön, plask-plask, flera hundra meter, innan jag stannade och satte på mig dem, och försvann i natten.

Det där var en riktig rysare. En nyårsafton man klarat sig utan.

En tid senare flyttade jag till Örebro.

Och några år senare så dog min älskarinna (inte hon på muggen, utan hon som blödde), fick jag höra på omvägar. Tydligen var hon olycklig. Men jag vet inga detaljer. Vi hade ingen kontakt efter den där nyårsaftonen, vad jag minns. Men jag har legat med en kvinna som numera är död. Jag vet inte vad det gör med mig, mer vuxen? Kanske. Makabert? Nej. Hon var vuxen, som jag, vi hade det kul. Men det var synd, hon var en mycket levande kvinna då hon levde.

Jo, vänta, förresten, jag såg henne en gång till. Hade besökt hemkommunen, och det regnade. Hon stod lättklädd, sexig, det var nog senvår, och hade regnrock, genomskinlig, på torget, i en portingång, fast ute, en sådan där port med lite tak över (för regnet). Hon ropade på mig då jag sprang förbi för att slippa bli blöt och så stannade jag och så hälsade vi. Jag tyckte om vad jag såg (ja, jag är man och när jag nu skriver det här minns jag mer och mer). Men så slutade regnet, jag sa hej, det var mitt på dagen, och gick iväg. Såg henne aldrig mer.

Rock!

Bajs!

/Baron von haft ett liv