Var i Skagen eller heter det Skagern? Äh, i norra Danmark, längst upp där för en femton år sedan eller så. Stod och väntade, mitt i natten med min SAAB, i en korsning då det var stopptecken där, med dåvarande bönan intill. Det var mörkt. Och precis när jag skulle köra över korsningen, som var mitt i det lilla samhället, inte en käft ute, innan jag gasat på, så sa det boink, och en kille la sig på motorhuven och slängde cykeln bredvid.
Jag klev ur, förskräckt förstås. Och plötsligt samlades det en massa folk runt där och det var hej och hå. Men i allt det där så kom jag att tänka på att jag fanimej stått stilla när han landat på motorhuven. Och när han ville ha pengar, annars skulle han ta dit polisen, då började jag ana ett och annat.
Så jag bad honom dra åt helvete, satte mig i bilen och drog därifrån. Det var ingen fara med varken killen eller cykeln.
Naturligtvis fick jag skäll av den brud jag hade med mig, för att jag hade varit omanlig och visat svaghet genom att bry mig (fråga inte mig hur jag valde mina kvinnor förr, det är en gåta för mig än i dag). Men det var en otrevlig upplevelse ändå. Dubbelt.
Några månader senare ringde den danska polisen mig här i Örebro eftersom pojkdåren tagit mitt bilnummer. Det var en en kille som snackade svenska, vilket gladde mig. Jag fick berätta förloppet och han sa rätt snart att det inte skulle bli något då den här killen tydligen ”råkat ut” för samma sak tidigare några gånger.
Fy fan, säger jag, fy fanken!
Riktigt otäckt kändes det då. Och så i kväll såg jag den här rullen, och kom ihåg igen.
Rock!
(Oj, inte under kod)
/Baron von Bäst
Baron von Örebro 
Dansk-jävlar.
De är jävligt opålitliga, Henke, he-he.